Förloppet · 11 mars 2011
Vad hände i Fukushima?
Den 11 mars 2011 slog en jordbävning och en tsunami ut all kylning vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Utan kylning smälte tre reaktorhärdar ned och vätgasexplosioner slet sönder byggnaderna. Här går vi igenom förloppet steg för steg.
En kort överblick
Olyckan började inte inne i kärnkraftverket, utan ute i havet. En av de kraftigaste jordbävningar som någonsin uppmätts utlöste en tsunami som översvämmade anläggningen. Reaktorerna hade redan stängts av automatiskt, men de behövde fortfarande kylas — och det var just kylningen som slogs ut. På några timmar förvandlades en kontrollerad avstängning till tre härdsmältor.
Reaktorerna var kokvattenreaktorer (BWR). När både ordinarie el och reservgeneratorer slogs ut av tsunamin försvann kylningen, och bränslet hettades upp tills det smälte. Läs mer under Kylningen som försvann.
1. Jordbävningen (14:46)
Klockan 14:46 lokal tid inträffade Tōhoku-jordbävningen med magnituden cirka 9,0, med epicentrum i Stilla havet utanför nordöstra Japan. De tre reaktorer som var i drift — block 1, 2 och 3 — snabbstoppades automatiskt precis som de skulle. Block 4, 5 och 6 var redan avställda för underhåll.
Skakningarna slog ut den externa elförsörjningen, men det var väntat: anläggningens dieselgeneratorer startade automatiskt och tog över kylningen. Så långt fungerade säkerhetssystemen.
2. Tsunamin (~15:35)
Knappt en timme efter skalvet nådde tsunamin kusten. Vågorna var upp till 13–15 meter höga vid verket — långt över den skyddsmur på cirka 5,7 meter som anläggningen var byggd för. Vattnet svämmade in över området och dränkte dieselgeneratorerna och elcentralerna, som var placerade i låga byggnader och källare.
När generatorerna dränktes inträffade en så kallad station blackout — total strömlöshet. Utan el gick det inte längre att pumpa kylvatten eller ens avläsa instrumenten ordentligt. Det var detta som gjorde olyckan oundviklig.
3. Härdsmältorna
En avstängd reaktor fortsätter att alstra restvärme i flera dygn. Utan kylning steg temperaturen i härdarna tills bränslestavarna skadades och så småningom smälte. I block 1 gick det snabbt — redan under det första dygnet. Block 2 och 3 följde efter under de följande dagarna.
När de heta bränslerören reagerade med vattenånga bildades vätgas. Gasen samlades högst upp i reaktorbyggnaderna.
4. Vätgasexplosionerna
Den 12 mars exploderade vätgasen i block 1 och slet av byggnadens övre del. Den 14 mars inträffade en liknande explosion i block 3. Den 15 mars skadades block 2, och en explosion drabbade även block 4 — där vätgas tros ha letat sig in från block 3. Bilderna av de sönderslitna byggnaderna gick världen runt.
Explosionerna i Fukushima var vätgasexplosioner i reaktorbyggnaderna — inte i själva reaktorhärden. Reaktorinneslutningarna höll till stor del, och utsläppen blev därför betydligt mindre än i Tjernobyl.
5. Kampen om kylningen
I brist på vanlig kylning fattade personalen ett dramatiskt beslut: att pumpa in havsvatten direkt i reaktorerna för att kyla dem, trots att saltvattnet förstörde reaktorerna för gott. Brandbilar och provisoriska slangar användes. Arbetet skedde under svåra förhållanden av en liten grupp som senare kom att kallas ”Fukushima 50”.
6. Utsläppen
Under de mest kritiska dagarna släpptes radioaktiva ämnen ut — dels avsiktligt, när man var tvungen att ventilera ut trycket ur reaktorerna, dels via explosionerna. De viktigaste ämnena var jod-131 och cesium-137. Vindarna förde det mesta ut över Stilla havet, men en del föll över land nordväst om verket.
Den 11 april 2011 klassades olyckan till INES-nivå 7, den högsta — samma nivå som Tjernobyl, även om de samlade utsläppen var mycket mindre.
Vill du följa händelserna dag för dag? Gå vidare till tidslinjen. Vill du förstå varför kylningen kunde försvinna helt? Läs om kylningen som försvann.