Tekniken
Reaktorerna i Fukushima
Fukushima Daiichi hade sex reaktorer av typen kokvattenreaktor (BWR). Till skillnad från Tjernobyls RBMK var det en vanlig, västerländsk reaktortyp. Här förklarar vi hur de fungerade — och var deras svaga punkt fanns.
En kokvattenreaktor i korthet
En kokvattenreaktor (på engelska Boiling Water Reactor, BWR) fungerar i princip som en mycket avancerad ångpanna. I reaktorhärden sitter bränslet — uran i form av långa stavar. Klyvningen av uranet skapar värme, som kokar vattnet runt bränslet. Ångan driver en turbin som producerar el. Sedan kyls ångan tillbaka till vatten och cirkeln upprepas.
En reaktor kan stängas av snabbt — men den blir inte ”kall” direkt. Bränslet fortsätter att avge restvärme i dagar efter avstängning. Därför måste kylningen fungera långt efter att kedjereaktionen stoppats. Det var just den efterkylningen som slogs ut i Fukushima.
Inneslutningen — Mark I
Reaktorerna 1–5 hade en inneslutning av modellen Mark I, konstruerad av General Electric. Inneslutningen är en tät barriär av stål och betong som ska hålla kvar radioaktiva ämnen om något går fel. Mark I känns igen på sin karakteristiska, lökformade tryckkammare och en stor vattenfylld ring (”torus”) under reaktorn som ska fånga upp ånga.
Mark I-inneslutningen är relativt kompakt, vilket gör den känslig för högt tryck. När reaktorerna inte kunde kylas steg trycket inuti, och personalen tvingades släppa ut (ventilera) gas för att inte spränga inneslutningen — vilket i sin tur släppte ut radioaktiva ämnen och bidrog till vätgasexplosionerna.
Läget vid olyckan
| Block | Status den 11 mars | Vad som hände |
|---|---|---|
| 1 | I drift | Härdsmälta, vätgasexplosion 12 mars |
| 2 | I drift | Härdsmälta, skada 15 mars |
| 3 | I drift | Härdsmälta, vätgasexplosion 14 mars |
| 4 | Avställd, bränsle i bassäng | Vätgasexplosion 15 mars (gas från block 3) |
| 5 & 6 | Avställda | Klarade sig — kylningen kunde upprätthållas |
Att block 5 och 6 klarade sig berodde bland annat på att de hade en luftkyld reservgenerator som låg högre och inte dränktes. Det visar hur avgörande just elförsörjningen och dess placering var.
En säker reaktortyp — med ett villkor
BWR är en beprövad reaktortyp som används i många länder, även i Sverige. Den har inte de inbyggda instabiliteter som gjorde Tjernobyls RBMK-reaktor så farlig. Men varje vattenkyld reaktor delar samma grundvillkor: den måste kunna kylas, hela tiden, även efter avstängning. Tas den förmågan bort blir utgången till slut densamma — bränslet smälter.
Fukushima var inte en olycka som berodde på en farlig reaktordesign, utan på att en i grunden säker reaktor förlorade sin kylning. Lärdomen handlar därför mindre om reaktorn själv och mer om reservkraft och skydd mot yttre hot.