Konsekvenser · Människorna
Arbetarna som stannade kvar
Medan omvärlden flydde stannade en liten grupp arbetare kvar inne på det havererande kärnkraftverket för att försöka rädda det. De kom att kallas ”Fukushima 50”. Här berättar vi om deras insats — och om alla de som följde efter.
De som blev kvar
När läget var som värst beordrades större delen av personalen att lämna verket. Kvar stannade en mindre grupp — av media döpt till ”Fukushima 50”, även om antalet växlade och var fler än så. De arbetade i skift inne på anläggningen för att försöka kyla reaktorerna, släppa ut tryck och förhindra att situationen skulle bli ännu värre.
Namnet myntades av internationell media och syftade på de ungefär 50 som var inne samtidigt under de mest kritiska timmarna. I verkligheten roterade hundratals personer in och ut under förloppet.
Arbete under extrema förhållanden
Förhållandena var brutala. Det var mörkt sedan strömmen försvunnit, byggnaderna var skadade av explosioner, efterskalv fortsatte att skaka marken, och strålningsnivåerna var på sina håll mycket höga. Arbetarna navigerade med ficklampor, bar skyddsdräkter och andningsmask, och var tvungna att begränsa sin tid i de mest utsatta utrymmena för att inte få för höga stråldoser.
De kopplade in bilbatterier för att kunna läsa av instrument, drog fram slangar för att pumpa in havsvatten med brandbilar, och öppnade ventiler för hand i miljöer där varje minut räknades. Mycket av det de gjorde var improviserat — ingen hade tränat för exakt detta scenario.
Vad det kostade dem
Flera arbetare fick förhöjda stråldoser, och några fick lokala strålskador, till exempel på fötterna efter att ha vadat i förorenat vatten. Som tur var avled ingen av akut strålsjuka. Men många bar på oro för sin långsiktiga hälsa, och en del fick även utstå stigmatisering. År 2018 kopplade japanska myndigheter ett dödsfall i cancer hos en arbetare till strålningen.
Många av arbetarna såg sig inte som hjältar utan som vanliga anställda som gjorde sitt jobb — ofta med sina egna familjer evakuerade och sina hem i farozonen. Flera var lokalbor med djupa rötter i området.
De tiotusentals som följde
”Fukushima 50” var bara början. Avvecklingen och saneringen har sysselsatt tiotusentals arbetare under åren som följt — många av dem inhyrda via underleverantörer. Deras arbetsvillkor, stråldoser och rättigheter har granskats och kritiserats, och frågan om hur man rekryterar och skyddar personal för ett decennielångt avvecklingsarbete är fortfarande aktuell.
Arbetet pågår än idag. Läs om vad som återstår under Fukushima idag.