Idag
Fukushima idag
Mer än ett decennium efter olyckan är Fukushima varken en katastrofzon i akut kris eller ett område som helt återgått till det normala. Här beskriver vi avvecklingen av kraftverket, de samhällen som öppnats igen och det långa arbete som återstår.
Avvecklingen av kraftverket
Fukushima Daiichi befinner sig i en lång, kontrollerad avvecklingsfas. Reaktorerna är sedan länge nedkylda och stabila, men att helt montera ned anläggningen och ta hand om det skadade bränslet beräknas ta 30–40 år. Arbetet leds av kraftbolaget TEPCO under tillsyn av japanska myndigheter.
Stora delar av platsen har sanerats så pass att arbetare numera kan röra sig där i vanliga kläder, men närmast de skadade reaktorerna är strålningen fortfarande mycket hög.
Det allra svåraste är att avlägsna det smälta bränslet (”fuel debris”) ur reaktorerna 1–3. Materialet är extremt radioaktivt och svåråtkomligt, och arbetet sker till stor del med fjärrstyrda robotar. De första små proverna togs ut först 2024 — själva bärgningen blir ett arbete på decennier.
Vattenfrågan fortsätter
En central del av det dagliga arbetet är att hantera det förorenade kylvattnet och de utsläpp av renat vatten i havet som inleddes 2023. Detta är en egen, omdiskuterad fråga som vi behandlar separat under Havet och vattnet.
Samhällena som öppnats igen
De evakueringszoner som upprättades 2011 har krympt år för år allteftersom områden sanerats. Flera orter som tidigare var helt avstängda har öppnats för återflyttning. Staden Futaba, en av de orter som låg närmast verket, öppnade delvis först 2022 — mer än elva år efter olyckan.
Att ett område öppnas betyder inte att människor flyttar tillbaka. I många orter har bara en bråkdel av de tidigare invånarna återvänt, och de som gör det är ofta äldre. Yngre familjer har byggt nya liv någon annanstans under det dryga decennium som gått.
Ett område som söker en framtid
Fukushima prefektur arbetar aktivt med att resa sig. Satsningar på förnybar energi, forskning, robotteknik och nyföretagande ska ge regionen en ny identitet bortom katastrofen. Samtidigt kämpar man mot den ryktesskada som drabbat lokala produkter och mot bilden av Fukushima som enbart en olycksplats — när det i själva verket är en stor prefektur där de allra flesta områden aldrig var avstängda.
Vad som återstår
- Bärgning av det smälta bränslet ur reaktorerna — det mest tekniskt krävande.
- Fortsatt hantering och utsläpp av renat vatten under många år.
- Slutförvar av saneringsjord och radioaktivt avfall.
- Att stötta de samhällen och människor som vill återvända — eller gå vidare.
Fukushima idag är därför en berättelse om långsamt, tålmodigt arbete snarare än om akut fara — men också om sår som inte läker snabbt.